Det är jag som är flintskallig. Min man Lars står till vänster och är bara bäst! De andra två är Bosse och Sandra som engagerar sig i Team Rynkebys insamling till förmån för Barncancerfonden.
Allt började med Cancer.
I mars 2016 fick jag, Jenny, diagnosen inflammatorisk bröstcancer. Den är extremt ovanlig och överlevnadschansen är liten. Jag kämpade med cellgifter, operationer och strålning under nästan ett år innan jag blev såpass frisk att jag kunde börja jobba igen. Jag kommer att äta medicin i ytterligare fem år.
I och med min cancer började jag tänka på att äta obesprutad mat och använda så lite miljögifter som möjligt. När cancern upptäcktes hade vi precis flyttat från landsbygden där alla åkrar besprutades med RoundUp, ett troligen cancerframkallande ämne, läs mer här.
Det var tack vare cancern vi tog steget och flyttade till Gotland. Jag har mina rötter på Fårö och har alltid haft en längtan till Gotland.
Nar vi flyttade fick vi med oss tre tackor, som blev starten på vår lammverksamhet. Vi bestämde snabbt att all slakt skulle ske på gården för att djuren inte skulle bli stressade och rädda. Allt foder kommer från våra marker, eller närliggande marker. Inget foder är besprutat eller gödslat med konstgödsel.
Efter den första slakten lämnade vi in skinnen för beredning till en butik i Visby. Efter fem månader fick vi tillbaka dem. Då hade de först åkt till Tranås och efter det till en fabrik i Bosnien. De hade garvats med krom, som kan ge både allergiska reaktioner och även vara cancerframkallande.
Här finns information från kemikalieinspektionen.
Här finns beskrivet hur läder tillverkas. Exemplet är från Bangladesh och förhållandena mycket värre än i fabriken i Bosnien, men tillvägagångssättet är liknande, även om det är maskiner som utför många moment i fabriken. Fabriken i Bosnien har också ett nytt reningsverk för avloppsvattnet och bidrar på så sätt mindre till miljöförstöringen än skinntillverkare i Asien.
Här finns tips och råd hur du kan undvika miljöfarligt skinn.
Skinnen hade både färdats många mil på lastbil och behandlats med farliga preparat. Det kändes inte alls bra.
Det blev en riktig tankeställare. Skulle vi som gotlänningar inte kunna tillverka lammskinn här på ön? Jo, visst kan vi det! Visst blir det dyrare för kunden (en bosninsk medellön för en industriarbetare är ca 6300kr per månad Källa), men för miljön blir det så väldigt mycket bättre.
Nu bereder vi alla skinn själva. De tvättas med linoljesåpa eller rapssåpa och garvas med linolja eller rapsolja och äggula från våra egna höns. Såpan och oljan är producerade på Gotland av gotländska råvaror.